Belalela

Pappa ringde förut.
TYdligen hade det hände massa grejer med farfar, typ hjärtflimmer och aortamojs och mer-som-jag-hör-att-det-är-allvarligt-men-inte-kan-korrekta-namnen-på.
Han har inte långt kvar, är jättesjuk.
Grejen är att jag har aldrig varti så stort fan av honom. Jag tycker ärlig talat inte att han känns som världens bästa människa och han har orsakat smärta för många nära och kära. Men ändå... Det känns inte bra att han ska försvinna nu. Det känns konstigt.
Är kanske i chock. Det kanske är därför jag inte riktigt känner igen mig själv.
Mest tycker jag nogsynd om pappa, nu är det bara jag och Px kvar. Alla andra är döda. HAn är ledsen, det märkte jag. Usch
Måste smälta detta så jag vet hur jag känner