Älsk

"Det känns som att du är den jag kommer leva med resten av mitt liv. Du är den jag vill gifta mig med."

Aaaw. Hoppas det förblir så också


Trött

JAg känner mig utmattad. Det tar alltid tid att återhämta sig från något sådant. Men jag är lyckligare så här. Det är vad jag vill och JA det är värt det.

Oväntat

Tänk vad fel man kan ha. Jag trodde det var på ett sätt, men tydligen var det raka motsatsen.. Just nu är jag i chocktillstånd. Förstår inget. JAg har ont både psykiskt och fysiskt. Det är konstigt hur man verkligen kan känna sitt hjärta krossas. MEn jag ska bli stark. Aldrig ska jag vara med om något sånt här igen. Aldrig. Det är inte värt smärtan.

Måndagar

De senaste två måndagarna har varit absolutely WONDERFUL! Hihihi.
Förra måndagen var jag sjuk, så jag låg hemma och kollade på tv/sov hela dagen. Jätteskönt. Vid femtiden ringde mitt Hjärta till hemtelefonen, han berättade att han hade varit och knackat på vid ett (då låg jag och sov, missade tyvärr våra bästa år) men ingen hade så klart öppnat. Vi bestämde iallafall att vi skulle träffas i stan klockan sex. När vi träffads föreslog jag att vi skulle ta en promenad för det var så fint väder, men han ville att vi skulle gå in i Nordstan.
-Vi ska shoppa. -Aha, ska du köpa de där byxorna vi kollade på igår? -Aah och något till digockså. -VA?! Vad för något? -Vad du vill..
Jag höll på att dö. Det var så synd att vi bara han shoppa i en timme innan affärerna stängde. Jag fick:
<ett par Le coq sportif tygskor>
<ett par Jesus/Gladiatorskor>
<Bh & trosor>
<en tröja>
Något sådant har aldrig
hänt mig. Helt galet. Jag känner att jag är på rätt väg till att bli Lyxhustru (som har varit mitt livslånga mål). Fast han säger att han itne skulle ha råd att ha mig som Lyxhustru. Hahaha.

Nu till den senaste måndagen, i förrgår; jag var ledig så jag åkte hem till honom på morgonen och kom dit innan han hade vaknat. Vi var med varandra hela dagen. På sena eftermiddagen bestämde vi oss för att åka in till stan för att luffa lite och sedan äta på Rumpanbar.
När vi var på väg till spårvagnen stannade jag vid bankomaten för att kolla mitt saldo. Sedan när vi fortsatte gå mot hållplatsen höll han upp sin ena hand knuten. Gissa vad jag har här i, sa han. Jag gissade på ett löv, hårstrå och liknande. Det var fel men han ville att jag skulle fortsätta gissa. Så jag gissade och gissade, fastän jag inte hade någon aning eller lust. När vi satte oss på språvagnen frågade han om jag ville veta. Jag undrade självklart vad det var som var så speciellt att han ville att jag skulle fortsätta gissa hela tiden. Så han sa till mig att ge honom min arm och blunda. Okej. Han nöp mig, så jag tittade och sa vad fan gör du? -Du skulle ju inte tiitta! -Okej, jag ska blunda tills du säger att jag får titta igen. Han fortsatte nypa mig. Jättemycket. Sedan sa han okej titta nu.Jag tittade och han hade satt ett guldarmband på min arm!!!!!!  När vi sedan kom in till stan gick vi och kollade lite kläder och då betalde han klänningar som jag ville ha. Oh my god. För bra för att vara sann.


Klockrent!



Kära du.
Jag skriver till dig nu, därför att jag är rädd att det kommer en dag då du får min kille att lämna mig.
Och jag vill inte förlora honom..
Jag vet inte varför, men du kan vara så elak. Och tanklös. ..nästan ond ibland.
Jag vet att du inte ser det nu, men han är så bra för mig.

Han ger mig frukost på sängen.

Han stryker mig över håret när han tror jag sover.

Han gör mig större än jag var när jag träffade honom
.

Mina gamla pojkvänner har varit lätta att ersätta. -men om han lämnar mig så kommer jag längta efter honom för alltid.
Så snälla du: Var varsam. Tänk innan du pratar. Gör inget som jag kommer få ångra. Jag ber dig! Kom ihåg det du nu har glömt: Jag älskar honom

'Till mig själv på en dålig dag'

Propp

Soffi har två tumörliknanade förhårdnader på magen. BIG :'(
HOn är ju 15 år så det kanske är hennes tid snart. Hon har haft massa "små-sjukdomar" så länge jag kan minnas, men detta känns inte som en "små-sjukdom". Fan. Vi skaffade henne innan jag ens hade fyllt fem. Jag vet inte hur det är att leva utan henne. Jag hoppas (kanske t.o.m ber) att hon blir frisk. Och att hon ska leva för alltid.

uppoffringar

Han får offra så otroligt mycket för min skull. Jag ställer extremt många krav. JAg vet inte varför det bara kommer över mig. JAg får panik och måste säga eller göra något.
Kanske är det så att han vägrar göra det som skulle betyda mest för mig så därför försöker jag överkompensera och visa mig själv att han visst gör saker för mig genom att tvinga honom sluta träffa vissa perosner, inte låta honom göra vissa saker och så...
Jag har dåligt samvete, men jag kan inte hindra mig själv. Och jag tror itne jag skulle sluta bara för han gjorde det jag verkligen vill mest. Kanske skulle jag lugna ner mig lite dock.. Nää, jag vet inte.


Men jag älskar honom så otroligt mycket! Det vet jag

Its a date

Jag sitter och väntar på att SAron ska komma. Vi ska ha dejt. Hahaha, en riktig. Han ska komma och hämta mig och så ska vi gå på någon restaurang. Jag får itne veta var... JAg har värsta sofistikerade outfiten.
Min bruna klänning från Zara, jättefin urringning.
Rakt hår med mittbena, bara utsläppt.
Silver- armband, ringar (3), örhängen(som hör ihop med armbandet) och ett halsband(som jag fick av min morbror och hans tjej för några jular sedan).
Jag är riktigt hårt sminkad. Fan, det var verkligen jättelängesen jag sminakde mig ordentligt. JAg älskar det. Det är skönt och kul med smink. Bra uppfinning.
Iallafall så ska han vara här om tio minuter.. Orka vänta liksom. JAg försöker att inte ha för höga förväntningar på dejten, men det är svårt. Igår ringde han och "bjöd ut mig". Så det är ju lite mer speciellt än annars.

wooooooooo

Kär

JAg är så kär. Det är sjukt. Jag känner mig mer och mer bekväm i förhållandet och litar mer och mer på honom.
Nu sedan det stora bråket (JAg akn itne fatta att jag sa så dumma grejer) så har jag vekrligen insett så mycket. Fick ver´kligen en aha-upplevelse.
Om det ska funka kan jag itne gå och vänta på att något dåligt ska hända, bara för att jag är förberedd betyder de titne att det kommer hjälpa. Snarare tvärtom.. När jag går och inte litar på honom blir jag olyckligare.
Både han och jag måste släppa det förflutna och det vi har gjor mot varandra. Annars går det bara neråt. Jag försöker och jag hoppas han kommer släppa det också.
De senaste månaderna har allt vi gjort varit som taget ur en amerikansk romantisk film. Helt sjukt. Trodde aldrig jag skulle få vara med om nåt sånt...


Han gör mig så lycklig

Hahaha, sån typisk ätbild på honom

image17

Usch rått kött :O

Måndag = iövermorgon = längta

Jag längtar efter måndag.. Jättemycket. Jag hoppas det blir kul och inget tjaffs. Hihi

Btw så åker La strega på måndag också.. Mohahaha.

En chans

Jag tycker alla är värda en andra chans. JAg har sagt vad jag tycker om hans beteende, han har själv sagt att hahn vet att han har gjort fel och aldrig ska göra om det. Han har bett om ursäkt tusen gånger. Han får en chans att visa att han kan skärpa sig, att han kan bete sig bra.. Sen om han inte klarar det spelar det ingen roll hur mycket jag är sönder utan honom. Det blir no more.

Jag kan klara mig själv, jag behöver inte att fokl lägger sig i. Om jag vill det säger jag till. Vad jag behöver är människor som finns dfär när jag behöver, inte som tar över och ska bestämma mina beslut. Jag är tacksam för det stöd jag har fått denna veckan men det är så här jag vill leva just nu.

Leave it

OMG

OMFG


Det hade ja inte förväntat mig.. Är lite i chocktillstånd nu

Älska mig dåe

´Tänk om han inte älskade mig? Alls. För det är så det känns nu, vilket gör att jag mår ännu sämre. Om han hade älskat mig hade han inte viljat träffa mig då? Hade han inte viljat ha tillbaka mig då?

Det är så
jävla jobbigt, för jag känner mig så kluven. JAg vill ha honom, men samtidigt skulle jag aldrig kunna prata om mamma med hoonm för det skulle kännas så fel och det är ju han och hon som betyder mest för mig. JAg känner som att jag sviker mamma för om jag hade haft chansen att gå tillbaka skulle tagit den. Jag vill inte välja.

JAg vill att det ska vara den 28 mars igen och jag kan ändra massa saker. Jag skulle aldrig tjatat och försökt tvinga hem honom till mig. JAg skulle aldrig sagt vad hon sa. JAg skulle aldrig följt efter honom. Jag skulle aldrig gett tillbaka halsbandet. Fan halsbandet!! JAg vill ha det runt min hals!
BLir det så att jag väljer honom framför mamma om jag tog tillbaka honom?(om han hade älskat mig och viljat ha mig tillbaka vill säga)

Gå inte under

Jag är Bella. Jag måste fortsätta leva mitt liv och funktionera. Jag får inte gå under, hur mycket jag än känner att det är det jag gör. Jag får inte låsa in mig och isolera mig. Jag ska jobba. JAg ska umgås med vänner. Men jag ska aldirg i mitt liv dejta eller bli kär igen. Det är underbart men det som kommer efter klarar jag itne. Även om jag skullke klara mig utan honom (doubt it) så vill jag inte ha någon annan, någon ny.

På natten drömmer jag att allt är som vnaligt, vi är tillsammans och lyckliga. Varje morgon när jag vaknar måste jag gå igenom det igen. Så det känns som vi gör slut varje morgon, vilket gör att jag aldrig vill vakna. Jag vill inte att det ska hända igen. Jag vill leva i mina drömmars värld. Med honom.

Över

Hur ska jag fortsätta? Jag kan inte acceptera att det är över. Men jag hörde ju att han inte vill. Vad kan jag göra. MAn kan inte tvinga ånogn att älska en. Men jag vill! JAg vill vwerkligen!!!
Det spelar ingen roll att dfet var jag som sa stop. Det har han ju gjort flera gånger. Jag har också rätt att ta tillbaka! Jag vill att  han ska ringa, säga att han älskar mig och förlåt för allt. Det är ju vi.

Yinyang, som jag sa. Fullfilling! Om vi lämna varandra är vi dömda till ett liv i olycka!

Så full vill jag vara

JAg vill supa. Riktigt ordentligt. Så jag blir så full att jag itne ens minns att min insida är förstörd.Så full vill jag vara.  Så full att jag inte känner att någon har slitit ur mitt hjärta och hällt syra där det ska sitta. Så full vill jag vara. Så full att jag bara skrattar hela tiden. Utan anleding. Så full vill jag vara. Så full att jag spyr och mår skitdåligt imorgon. Fast av ett konkret skäl. Istället för någonting jag har gjort själv.
Nu är det tyvärr så att vi har ingen cider och inget vitt vin hemma så detr blir inte av. Fucking shit! Jag måste göra något! JAg kan inte vara här. Göra ingenting. Vill ringa igen. Fastän jag vet att ajg bara e cp och skämmer ut mig.

Fanfanfan. JAg vet inte. JAg vet inget.

Iallafall

Jag gjorde det. Iallafall. Jag ringde. Jag borde inte, det är inte jag som har gjort fel. Men jag klarar inte av detta. Jag vill verkligen bara dö -detta är ju ett bevis på att livet ALDRIG blir bra!!! Va fan ska man leva för när alltiong bara går åt helvete?! JAg saknar honom så mycket. Jag önskar jag kunde vara en sådan kall person som släpper folk och inte bryr sig. Bara går vidare. Jag önskar så att ja ginte hade gjort slut. Varför gjorde jag det? Hur klunde jag göra så här?! JAg är så jävla dum!

Han vet
varför jag ringde. Jag sa det inte, han sa inget om det heller, men det var så obvius. Jag skäms för att jag är så patetisk. (Aless har rätt om mig) Det är så över. Om han hade älskat mig hade han kämpat för mig! MEn det gör han inte. Hna har alsdrig gjort det. Han kämpade för Meron hela sommaren. Men inte för mig. Vad som än har hänt har det alltid varit jag som har tagit första steget. Kämpat. ALDRIG han. SÅ jag vet hur mycket jag är värd för honom, inte en mikrodel av hur mycket han har sagt.

Hur ska jag klara det?
Han är den jag älskar, den jag vill dela mitt liv med.

jag fungerar inte! jag vill inte fortsätta. jag vill bara försvinna. dö

Fallskärm

Nu har jag äntligen kommit på vad min finaste ska få i födelsedagspresent! :D JAg har funderat sedan Januari (han fyller år i Juni, hehe, yes im way ahead ).
Först funderade jag på saker, men han blir aldrig nöjd av grejer, dessutom kan jag inte komma på något att köpa. Så då gick jag över till att vi skulle dra iväg någonstans, kanske över en helg eller något. Men det skulle kosta minst 10 000 så det blev för dyrt. 
Men så kom jag på det; Han ska få hoppa fallskärm. JAg vet att han vill och det kan vara en kul present. JAg tänkte att det kunde inte kosta mer än 1000 kr så det är lagom. Men när jag kollade upp priser fanns det bara ett enda ställe(om man ionte vill åka till Halmstad och priset är samnma där) som hade detta. De tar 2 500 kr för ett hopp! Vill man få det filmat kostar det 800 kr, man kan också få kort på hela spektaklet. Då kostar det 1000 kr extra. Så jag tänkte bara heeelvete, min plan går istöpet!!! MEN inte då. Efter mycket eftertanke kom jag fram till följande: 1000 kr i April och 1 500 kr i Maj blir 2500 kr lagom till födelsedagen. Så han ska få det. Jag hoppas han blir nöjd.



älskar honom

Life of Bela

JAg är så trött på allt nu. JAg vet itne om jag håller fast av rätt anledning eller bara för att jag inte vill ge upp, för jag vill visa att alla har fel. Det har blivit vardag nu och jag tror inte att någon av oss vill ha det så. En paus är det bästa, men jag kan inte förmå mig att säga det. SAmtidigt orkar jag bara inte med allt onödigt tjaffs. Det bara förstör, då är det bättre att avbryta och minnas allt bra. Men så har man ju hoppet. VIll liksom inte ge upp, för tänk om det bara är en period som man går igenom. Alla har ju sådana perioder, jag har haft det med alla jag känner, varför skulle det vara annorlunda?
Jag villsticka nu, till pappa eller Pixie. Det tror jag också vore bra för då blir det lite naturligt andrum, det är svårare när man ska vara ifrån men finns i närheten.

Tidigare inlägg