Belalela

Jag saknar Helena så himla mycket så det är inte sant. JAg tänker på henne varje dag. Känns som hon är en gammal pojkvän jag inte kan komma över. Jag tror det är svårare att komma över kompisar än killar fakltiskt. Det är helt annorlunda.
SEX  ÅR!!
Grejen är att jag vet att hon har förändrats, men det har jag också och jag tror vi skulle ha det bättre nu. Ja ghar verkligen tänkt och jag vet att jag tog henne för givet och att jag var en dålig kompis i vintras. Den uppmärksamheten jag borde gett henne la jag på Alessandra och Saron. Jag ångrar det. JAg uppskattade henne itne tillräckliogt. Men hon har sagt hur hon vill ha det så jag kan inte tvinga henne..
Blev tvungen att radera alla nummer till henne. Tydligern får jag massa ideer när jag är under the influence av tequila. Ideer som inte känns lika bra i nyktert tillstånd. Som sagt hon är min gamla pojkvän typ..; jag saknar ju dig jööööö. Pinsamt. Jag ska inte springa efter någon som itne vill ha mig. Det är bara så svårt. Jag grät när vi pratade sist... Känner att jag går omkring meed en stor klump i halsen men jag kan inte få bort den. Vet itne om jag skulle bryta ihop totalt om jag träffade henne. Eller om jag skulle vara kall.
Fan jag känner mig sviken över att hon är med Alessandra också. "-Jag umgås inte med nästan någon av mina kompisar. - Träffar du Aless då? -Ja." Så hon kan inte umgås med mig men min föredetta vän kan hon träffa.
Det spelar ingen roll ändå. Jag vill bara att det ska bli som vanligt igen. Men nu skulle jag se henne och kompromissa mer.